Kurdistan - Turkiet 0 - 2

Turkiets invasionshot har två mål: 1) Kurder ger upp Kerkok 2) Kurder ger upp Bakur. Båda målen uppnås sannolikt efter invasionshoten. Alla inblandade parter är samtidigt rörande överens om att Turkiet inte har råd med ett krig; varken politiskt, ekonomiskt eller militärt, och att Turkiet är den part som enbart kan förlora på ett eventuellt krig, medan Kurderna är de som har minst att förlora. Därför är det märkligt att Kurder gör eftergifter när läget för en gångs skull är så gynnsamt som nu! – Å andra sidan är turkar bättre affärsmän än Kurder. Det krävs inte så mycket mod för att lyckas i affärsuppgörelser, bara rikligt med skamlöshet och minimalt med heder. Turken är ordentligt begåvad med båda karaktärsdragen. Ett övermått av skamlöshet kan nämligen vinna en egendom och därmed även i viss mån heder, medan för mycket heder för det mesta lämnar en med enbart skam och därmed fattigdom. Det kommer dröja länge innan en situation liknande dagens uppstår igen. Till dess får KRG flyta på sin vilsne arab till "Kurdistan" i Bashur och vänta på bättre väder, – utan Kerkok och med ett paralyserat Bakur.
2 – 0 till Turkiet!

Hundkurden vs. cash & dijmin

Bland Kurder finns en hundkurd; det är hon som tror att ju mer inaktiv Kurden är desto större blir chanserna för ett fritt Kurdistan. Hundkurden fördömer all Kurdisk aktivitet, är gärna patetiskt liberal, naivit demokrat, löjligt utilitaristisk och destruktivt förstående för dijmins primitiva världsbild. Hundkurden har helt enkelt vänt på orsak och verkan och tror att Kurdens situation beror på Kurden själv: hennes orimliga krav och oresonliga idé om att leva ett fritt liv i ett demokratiskt Kurdistan. Den intellektuelle hundkurden kan i sina bästa stunder se dijmin som det verkliga – offret! Kurden ligger inte tillräckligt still under våldtäkten, Kurden visar inte tillräckligt mycket glädje under misshandeln och Kurden hurrar inte tillräckligt högt när hon blir bestulen. Hundkurden är den absolut mest effektiva produkt av assimileringsbrotten mot Kurdvaron: en självgående självförintare. Hon ser ut och låter som en Kurd, är upplyst och modern och har alltid en stenhård övertygelse om den rätta vägen. Hundkurden förför när hon förstör.
Vad gäller cash så är saken klar; en cash jobbar för dijmin av övertygelse om dijmins överlägsna värde (cash hatar sig själv och har hittat en väg ur sig själv), ekonomiska fördelar eller helt enkelt pga. dålig karaktär och feghet. Vad gäller dijmin så är även den saken klar: allt utom total utplåning av allt Kurdiskt är ett nederlag. Segern måste uppnås till varje pris, vare sig det sker med tvångsassimilering, censur, mord, misshandel, kidnappning, stöld, hot eller trakasserier. Problemet är varken cash eller dijmin – de levererar efter recept och är förutsägbara – utan just hundkurden: klistret mellan Kurden och dijmin; den som har en fot i varje dynghög och ständigt fungerar som bro mellan den frie kurden och dijmin. Klistret som håller ihop det som är dömt att gå isär – hundkurden drar bara ut på det oundvikliga; en självspäkare som får dåligt samvete av gott samvete och reproducerar gärna sin rationalitet i andra Kurder.

Kriminalitet största hotet mot Kurdistan

Kurdistans i särklass största problem är den höga kriminaliteten som den illegala invandringen skapat och som sponsras och uppmuntras av stater som Turkiet, Iran, Irak och Syrien. Dessa stassponsrade kriminella invandrargäng är välorganiserade och förses med moderna vapen och underrättelser. De har även lyckats profilera sig som regelrätta arméer och stridsförband. Dessa banditgäng som härjar mer eller mindre fritt i Bakur, Rojava och Rojhelat ägnar sig åt traditionell kriminell verksamhet såsom stöld, hot, utpressning, våldtäkt, mord, misshandel och kidnappning. Krafttag mot dessa kriminella element är av största vikt för Kurdistans fortsatta överlevnad. Läget är kritiskt i Bakur, Rojhelat och Rojava. I Bashur har däremot kriminaliteten varit på stadig nedgång sedan början av 90-talet och där råder därför viss trygghet för de Kurdiska medborgarna. Denna lyckade modell bör kopieras av de övriga delarna av Kurdistan – snarast!

Kurder i Bashur inte tillräckligt förtryckta

I Bashur har den relativa friheten för Kurder skapat oro hos dijmin som fruktar att de Kurder som de själva kidnappat och förtrycker ska se friheten och demokratiseringen i Bashur som ett föredöme och organisera sig för att uppnå ett fullvärdigt liv i nivå med Kurderna i Bashur. Lösningen på detta "problem" – frihet, demokratisering. ekonomisk tillväxt och goda relationer till väst – anses vara en återgång till förtrycket som rådde i Bashur på Saddams tid (Saddam hängdes den 30 december 2006). Det skulle enligt dijmin skapa en situation där alla Kurder vore jämlikt förtryckta. Situationen idag anses från dijmins sida vara orättvis; istället för att alla Kurder ska ha det lika bra, ska alla Kurder ha det lika dåligt! En väldigt socialistisk tanke.

EU allt närmare ett medlemskap i den Kemalistiska Unionen

EU-rapport visar att man gjort stora ansträngningar för att anpassa sin politik efter Kemalistisk struktur där skenreformer och eufemismer ersätter verkliga förändringar. Tex kan Kurdi och kampen för fri- och rättigheter för Kurder inskränkas även i EU inom en snar framtid och anpassas till turkisk standard. Frankrike och Österrike är de hårdaste motståndarna till ett KU-medlemskap. Den svenske utrikesministern Carl Bildt väntas göra stora insatser på den fronten för att snabba på processen för ett inträde i KU.

turkisk kalkon på Kurdisk bekostnad

För att provocera fram en invasion av Bashur dödades 12 civila Kurdiska bybor av turkisk militär i Bakur, nära den konstruerade gränsen som skenbart delar Bakur och Bashur. Därefter skickade turkisk militär in en mindre, dåligt beväpnad grupp soldater (minst hälften etniska Kurder) för en sammandrabbning med PKK-peshmerga. Ett 30-tal ur den turkiska styrkan stupade (minst hälften av dem etniska Kurder) medan 8 tillfångatogs (fem av dessa tillfångatagna är etniska Kurder). Raseriet över det inträffade enade åter den turkiska ilskan och Kurdhatet fick ytterligare bränsle. Röster höjdes ännu ett snäpp för en invasion. De stupade soldaterna och de tillfångatagna soldaternas öden eldade på kraven på hämnd i alla turkiska TV-kanaler och tidningar. Nu hade man fått nog och världen skulle äntligen förstå! Men någonting gick snett. Senare släpptes de tillfångatagna soldaterna efter förhandlingar med DTP-politiker. Den väntade turkiska glädjen uteblev. Turkiska politiker beklagade offentligt frisläppandet och menade att det hade varit bättre om även dessa stupat. Man vägrade även att hämta hem sina soldater. Amerikaner fick flyga dem till Amed. De Kurdiska DTP-politikerna som mottog de frisläppta soldaterna anklagas nu för samröre med PKK och riskerar fängelsestraff. Planen som skulle skulle ge krigshetsarna en bättre position fungerade inte fullt ut. Succén blev en kalkon.

Frågan är: varför mördar man civila Kurder och skickar sedan "sina egna" soldater in i en säker fälla – på Kurdisk mark? Varför blir man vansinnig över den tragedi man själv regisserat och varför hänger man sedan läpp då fångar friges och PKK erbjuder fredliga förhandlingar? Vari består "hotet" mot den turkiska staten annat än staten själv?

Äktenskap – nyckel och lås för Kurdvaro

Det ställs ofta frågor om blandäktenskap bland Kurder, trots att det mesta kring dessa frågor är självklara för flertalet Kurder.
Nedan följer en kort redogörelse ur ett Kurdiskt perspektiv:

Först och främst är det viktigt att ha klart för sig att det enskilda skiljer sig från det allmänna. Det är därför ointressant för helheten att fästa sig vid enskilda fall. Ömsesidig kärlek är trevligt.

Politiskt, har Kurder alltid varit utsatta för assimileringsbrott med total utplåning som mål. "Varför" är ointressant. Det finns inget svar. Man skulle kunna kalla det "ondska", men det skulle varken förklara eller göra fenomenet rättvisa. Ur det perspektivet kan det därför vara bra att ägna en stund åt de punkter som följer nedan:

* Att Kurder gifter sig med icke-kurder som livsprincip utplånar – i sin förlängning – Kurdvaron. (På samma sätt som en bägare till slut töms på sitt innehåll om innehållet droppar ur den.)

* Att Kurder gifter sig med Kurder som livsprincip säkerställer fortsatt Kurdvaro. ( På samma sätt som en bägare förblir påfylld om den fylls på.)

* Det enskilda lyckade blandäktenskapet bevisar inte sin riktighet som livsprincip för fortsatt Kurdvaro. (En rosa elefant bevisar inte att alla elefanter är rosa.)
Det misslyckade blandäktenskapet bevisar sig fullständigt.

* Det misslyckade helkurdiska äktenskapet bevisar inte sin oriktighet för fortsatt Kurdvaro. (En gul elefant bevisar inte att alla elefanter är gula.)
Det lyckade helkurdiska äktenskapet bevisar sig fullständigt.

Med 'misslyckat' menar jag att barnen – och ofta den Kurdiska/Kurdiske föräldern – i förlängningen – förlorar sin Kurdiska identitet och upphör därmed att existera som Kurder, alltså utplånas – i enlighet med assimileringsbrottens slutmål.

Med 'lyckat' menar jag omvänt att den Kurdiska identiteten – Kurdvaron – närs och fortsätter att existera.

Slutligen:
Ett bra blandäktenskap är bättre/mindre dåligt än ett misslyckat helkurdiskt, även om det lyckade helkurdiska är bäst, – ur ett Kurdiskt perspektiv.
Ömsesidig kärlek är trevligt.

Att klappa hunden medhårs

Det skramlar riktigt högt i den nordvästra tunnan just nu. Den har tagit sig ända till söder och är "fast beslutna att utplåna terrorister", DVS. utplåna en av de få skötsamma Kurdiska kulturföreningarna som idag existerar: – PKK. Det faktum att de inte lyckats i Bakur de senaste 30 åren ger små utsikter för framgång i Bashur, – av många anledningar. Det vet dijmin och det vet Vi. Hur fast beslutna de är framgår av följande:
Skulle Kurdistan ge dijmin ett erbjudande om att antingen upplösa PKK för evigt eller stänga alla Kurdiska bibliotek runtom i världen för evigt, så skulle valet vara lätt för dijmin – reflexmässigt lätt. Även det vet dijmin, likaså Vi!

Ryssland minns Sovjet

Den ryska Duman har gått ut med en varning till turkiet om att inte kränka Kurdistans Iraks gränser. Anledningen bottnar i vanlig rysk schackmentalitet: ett turkiskt krig som utökas från att omfatta Kurder i Bakur (Norra Kurdistan) till att även inbegripa Kurder i Bashur (Södra kurdistan) kan på sikt ena hela det Kurdiska folket i mellanöstern och leda till en nystart för den Kurdiska kampen för ett fritt Kurdistan. En större destabilisering av området skulle tvinga upp den Kurdiska frågan på den internationella arenan och där är både turken, araben och iraniern chanslösa, rent juridiskt och moraliskt. Bevisligen har varken Irak, Syrien, Iran eller Turkiet varit några lyckade statsbyggarexperiment. Det är dags att ta verktygen ur händerna på dem. De vet inte hur man bygger, bara hur man river.

"Vi tappar tålamodet!"

Denna rubrik är bland de vanligaste i turkisk media, i turkiska politiska tal och i vanliga turkars samtal sinsemellan. All uppdämd frustration turken lyckas samla på sig utmynnar i dessa enkla ord och syftar alltid på Kurdens existens. Man är trött på att Kurder finns och detta görs då till orsak till frustrationen, därefter reses krav på att eliminera orsaken: dvs. Kurden. Det är ett irrationellt cirkelargument som kräver skumma ögon och lomhördhet för att inte avfärdas som vansinne. Turken anser det vara orättvist och brottsligt att vara Kurd. Vår existens är olaglig enligt turkisk sed, och seder ska upprätthållas; axiom - slutsats. Detta synsätt har hon sedan försökt odla runtom i världen och lyckas förvånansvärt bra, särskilt i svensk media. Media är egentligen inte korrupt, den är snarare fantasilös och lat, ofta passivt avundsam.

Vi Kurder, vi tappade tålamodet när turken ockuperade halva Kurdistan och kidnappade 20 miljoner Kurder. Det skulle med andra ord mycket till för att Kurdistan skulle producera en så förstående och återhållsam kulturförening som PKK. Här kommer det märkliga: omvärlden har förståelse för turken; hennes stora gester, de stora orden, den pulserande frustrationen är synlig, den omaskerade ilskan och den ogenerade upprördhetens psykologiska effekter berör. Detta skådespel lurar den mest kritiske iakttagaren. Den som inte lyckas bli lurad av den turkiska teatern i kriget mot Kurdisk existens, drar sig ofta undan för att slippa hamna i klorna på denna karaktär. Hon är svår att ha att göra med, det är sant. Men vad hon känner och upplever är inte bevis på något annat än att hon till sin natur är intolerant, dvs. omöjlig att leva med. Kurder vill inte leva med turken av tusen orsaker. Vi måste inte redovisa dem. Den omvärld som tycker att Kurder ska tvingas leva med turken kan gärna få byta plats med oss.
– Någon?

Outnyttjade VIP-Kort

Att som grupp och nation terrorstämplas är att få ett VIP-Kort. Man kan begära precis vad man vill och diktera villkoren. Det är ett av privilegierna man åtnjuter som terrorstämplad. PKK – terrorstämplad Kurdisk kulturförening – utnyttjar inte sin fördelaktiga position till fullo. Som terrorstämplad förening bör de åtminstone begära det som alla andra folkslag tar för givet: ett fritt oberoende demokratiskt hemland – ett fritt Kurdistan. Istället ägnar sig PKK åt meningslösa kompromisser och "återhållsamhet" gentemot en cynisk fiende som är fast besluten att utrota alla Kurder. Men man börjar med PKK, det kan världen svälja. Därefter kommer PKK-definitionen utökas ytterligare och långsamt inkludera alltfler Kurder. Kurden kommer – om denna strategi lyckas – att bli ett legitimt mål, inte enbart för Kurdens ärkefiender – det har vi varit sen urminnes tider – utan även för resten världen då de sluter upp bakom denna lättsålda idé. Vi får se.

"Meder", "Medisk", "Medien", "Midianites", "Medes", "Medya", "Media"

Jag får ofta frågor rörande relationen Kurder och Meder. Nedan har jag gjort en kort sammanställning – ur ett Kurdiskt perspektiv:

"Inga Mediska texter är kända och därför måste vi förlita oss på en fiende- och ockupationsmakts uppgifter." (All litteratur kring Meder är spekulationer som bygger på rena förfalskningar och misskrediteringar framförda av främst dijmin)


"Till en början behandlades Mederna som andra folk, som får betala tribut, men i övrigt behålla sitt oberoende." (En sorts "dhimmistatus" som från dijmins sida enbart är en mjuk inledning på allt mindre frihet som har total utplåning som mål)

"Från mitten av 700-talet börjar emellertid en intensivare politik gentemot Mederna – och endast mot dem!" (här utesluts vanlig träta folk emellan, Mederna var de enda i området som utsattes för denna intensiva assimileringspolitik av dijmin.)

"Om detta var ett resultat av att Mederna var ovanligt styvnackade eller om det berodde på att deras territorium var ovanligt intressant är svårt att säga." (Om Mederna var utsatta för rasism så var "suget" efter Medens territorium endast en förevändning för att utplåna "rasen" Meder)

"En omfattande tvångsförflyttning av befolkningen inleddes också, för att försvaga motståndet..." (Demografisk manipulation, standarsdförfarande av dijmin)

"Det finns inte ett enda konstföremål av säkert Mediskt ursprung och därför kan vi inte heller säga något om den Mediska konsten." (dvs. dijmin pratar om saker han inte har belägg för, även då han behandlar så "allmänna" kulturyttringar som konst)

"Sålänge det inte finns vetenskapligt dokumenterade bevis för den Mediska konsten måste den betraktas som okänd och inte utsättas för oseriösa och grundlösa spekulationer." (dijmin spekulerar alltid till Medens nackdel.)



Källa: Kurdistan


Rabbi Naftali Silberberg ger följande information:

"The word Midian shares the same root as the Hebrew word "madon," which means quarrels. This name is very apropos for a nation who picked a fight with the Jews who had absolutely no designs of ever harming them or conquering their land."

44 999 966 Kurder återstår

Turkiets mål att utrota 45 miljoner Kurder har officiellt (åter-) inletts efter ett beslut i det turkiska parlamentet. Enligt obekräftade uppgifter har den turkiska militären mjukstartat med 34 mördade Kurder. 44 999 966 Kurder återstår. Enligt den turkiska statsdoktrinen och den allmänna turkiska uppfattningen är det ett brott att vara Kurd – oavsett var i världen Kurden befinner sig. En av anledningarna till att turkiet inte upprättar regelrätta effektiva dödsläger för att uppnå sitt mål, sägs vara att det skulle kunna skada turkiets redan luggslitna anseende inför "det internationella samfundet" (Sverige undantaget genom Carl Bildts försorg). Därför har man valt den långsammare vägen, dvs. det nästbästa alternativet, – men målet är detsamma!

Hunden får återigen – skäll!

Nidbilder av hundar finns i överflöd och det produceras ständigt nya, ändå väljer den svenske konstnären Lars Vilks att slå sig in på just den marknaden!

Separatist? – Javisst!

Vad sker när konstanta tillstånd byter namn? Ingenting. turkiet har invaderat, attackerat och ockuperat Bakur (Norra Kurdistan) och delar av Bashur (Södra Kurdistan) sen lång tid tillbaka. Den turkiska militären angriper regelbundet "mål" i Bashur (Södra Kurdistan). I Bakur (Norra Kurdistan) är det varken sämre eller bättre ställt vad gäller Kurdistans säkerhet och skydd mot godtyckliga attacker mot Kurdiska soldater och civila. Ett besinningslöst våld enbart för att tillfredställa hemmaopinionens krav på mer blod, fler lik och mer mark för en omättlig kvarleva av det utdöda, kränkta Ottomanska rikets sista dinosaurier: – våld för våldets skull.
turkiet hotar återigen med invasion av Kurdistan för att "utplåna separatister". Kan man invadera ett område flera gånger utan att först däremellan dra sig tillbaka? En framröstad invasion skulle förbättra läget en aning. Ockupationen skulle verkligen kallas ockupation och folkrättskränkningar skulle kallas vid sitt rätta namn. Världen skulle kanske fördöma turkiet. FN skulle kritisera turkiet, kanske till och med ge skarp kritik. Vem vet. Möjligheterna är obegränsade. För de utsatta Kurderna skulle lite, eller inget alls, förändras.
Vad är då orsaken till ockupationen och det efterföljande ständiga vapenskramlet? "– Kurder vägrar leva under turkiskt välde!"
Ja, större delen av de som tvingades leva under det Ottomanska väldet frigjorde sig från turken just genom "separatism".
Vem skulle vara så bisarr och kalla exempelvis ungrare som ville leva i ett fritt Ungern för separatister? – En och annan turk.
It's true.

Vilken var den vanligaste dödsorsaken bland Armenier 1915-1923?

Arvtagarna efter söndagsfilosofen förnekar stommen i sin identitet.
Excess som default-mode medför vissa materiella konsekvenser. Man behöver inte bedöma hållbarheten i filosofin – det vore en annan sorts slöseri – man behöver endast se hur den konkretiserar sin självutplåning så fort dess blotta tanke "rör ett finger". –
Det är med andra ord gott med tystnad i dylika fall, dock måste tystnaden vara absolut. Universum är lyckligtvis skränig i förhållande till tystnaden, hur liten tunnan man gömmer sig i än må vara.

"– Låt oss då överrösta universum!" ropar den skarpsinnigaste tanken tunnan kan skramla ihop.
Nå, excess, var det vi talade om...

För 7000 euro kan turkiet fortsätta vara en banditstat

Europadomstolen har dömt turkiet att betala skadestånd till parlamentarikern Akin Birdal efter en, med demokratiska mått mätt, orättvis rättegång. Den överväldigande majoriteten av de som döms i turkiska domstolar för saker de sagt är inte parlamentariker och deras fall når aldrig Europadomstolen. turkiet kan pusta ut. 7000 euro är en obetydlig böteslapp för en banditstat, och som sagt, det är få parlamentariker i turkiet i förhållande till befolkningsmängden (de 20 miljoner kidnappade kurderna inräknade).

Höger-Vänster men upp-och-ner

Vänstern brukar vara den kraft som anses vara progressiv, kompromisslös och allmänt oregerlig, medan högern är den kraft som gärna lierar sig med fienden och sätter en fot i varje dynghög. I Kurdistan är det precis tvärtom. Vänstern talar om broderskap, fred med grannen och självassimilering medan högern kräver ett fritt suveränt Kurdistan och en skarp linje mellan oss och kurdhatarna.
Normala kurder vill leva i ett fritt Kurdistan – oavsett politisk färg.

MIT ger ut ny bok

MIT (Den turkiska säkerhetstjänsten) har gett ut en bok. Bokens titel Prison Writings: The Roots of Civilisation är både spännande och kreativ. Boken är skickligt skriven och man får nästan för sig att Serok själv skrivit den.

Marziyeh - Kani Kani

Xozige ewey min deyzanim tosh bîzanî!

Jag vill skylla mig själv!

Varför vill Kurder ha ett fritt Kurdistan? – Så att vi kan skylla på oss själva när saker och ting går snett. Jag vill att det ska vara Kurdernas fel att utbildningssystemet inte fungerar. Jag vill att det ska vara Kurdernas fel att kvinnor diskrimineras. Jag vill att det ska vara Kurdernas fel att ekonomin stagnerar. Jag vill att det ska vara Kurdernas fel att lönerna är för låga. Jag vill att det ska vara Kurdernas fel att skatterna är för höga. Jag vill att det ska vara Kurdernas fel att naturen förorenas. Jag vill att det ska vara Kurdernas fel att kollektivtrafiken inte går enligt tidtabellen. – Jag vill kunna skylla på mig själv! – Även när det går bra.

PKK-Kortet

I turkiet är det förbjudet att inte vara turk. Det står så i lagen. Det gör alla Kurder till brottslingar redan innan födseln. Omvärlden nickar förstående, även om man då och då inflikar att det kanske inte är ok att kidnappa 20 miljoner människor och stämpla dem som brottslingar utifrån deras genetiska sammansättning. Det händer faktiskt. Ibland.
Närhelst det Ottomanska rikets efterbörd turkiet hotas av inre kriser – vare sig de är sociala, politiska, intellektuella eller ekonomiska – dras därför PKK-kortet fram. PKK-kortet är det starkaste kortet i den turkiska statsbyggarleken. PKK-kortet har nästintill övernaturliga krafter. Så fort det dras fram stjäl det allas blickar. De turkiska sociala, ekonomiska, intellektuella och politiska problemen blåser bort och man enas i kampen mot De Onda Kurderna. Ebb och flod. Periodiskt återkommande fenomen. PKK-kortet har som sagt nästan metafysiska krafter. PKK-kortet visar tydligt att det orsakat uppemot 30 000 människor död! Ingen nämner att majoriteten av dessa 30 000 mördade är just Kurder – mördade av den turkiska staten – för att de var Kurder! Men som döda räknas de som turkiska martyrer och får vara med i alla turkiska tidningar och nyhetsprogram. Det piskar upp krav på ytterligare mord på Kurder bland turkar. Varför? – Man vill sörja turkiska martyrer!
Låter det underligt?
Det är det.

HM-kändis

Trenden att ansluta sig till den aldrig sinande skaran av HM-kändisar verkar hålla i sig. Alltfler Kurder blir HedersMordskändisar. Vill du skriva en bok? Få en artikel publicerad? Vara med i TV? Bli intervjuad i radio? För Kurder är det lättare än någonsin: – bli en HM-kändis!
Förkunskaper inget krav. Alla Kurder är välkomna.

"Sekulär muslim"

Ett märkligt begrepp har dykt upp bland kreativa Kurder: "sekulär muslim". Islam är till skillnad från tex Judendom och Yezidism inte en etnicitet. Islam är en religion som man efter tycke och smak ansluter sig till eller underlåter att ansluta sig. En icke-muslimsk Kurd är just Kurd och inget annat. "Sekulär muslim" existerar inte. En kurd kan tro på Xode utan att bekänna sig till någon specifik religion. Kurder som varit utsatta för arabo-islamska assimileringsbrott tenderar likställa gudstro med Allah och Islam.
Bäste kurd, du kan tro på Xode utan att vara muslim. Muslimer har inte patent på Gud. Bash, giyan?