Det ställs ofta frågor om blandäktenskap bland Kurder, trots att det mesta kring dessa frågor är självklara för flertalet Kurder.
Nedan följer en kort redogörelse ur ett Kurdiskt perspektiv:
Först och främst är det viktigt att ha klart för sig att det enskilda skiljer sig från det allmänna. Det är därför ointressant för helheten att fästa sig vid enskilda fall. Ömsesidig kärlek är trevligt.
Politiskt, har Kurder alltid varit utsatta för assimileringsbrott med total utplåning som mål. "Varför" är ointressant. Det finns inget svar. Man skulle kunna kalla det "ondska", men det skulle varken förklara eller göra fenomenet rättvisa. Ur det perspektivet kan det därför vara bra att ägna en stund åt de punkter som följer nedan:
* Att Kurder gifter sig med icke-kurder som livsprincip utplånar – i sin förlängning – Kurdvaron. (På samma sätt som en bägare till slut töms på sitt innehåll om innehållet droppar ur den.)
* Att Kurder gifter sig med Kurder som livsprincip säkerställer fortsatt Kurdvaro. ( På samma sätt som en bägare förblir påfylld om den fylls på.)
* Det enskilda lyckade blandäktenskapet bevisar inte sin riktighet som livsprincip för fortsatt Kurdvaro. (En rosa elefant bevisar inte att alla elefanter är rosa.)
Det misslyckade blandäktenskapet bevisar sig fullständigt.
* Det misslyckade helkurdiska äktenskapet bevisar inte sin oriktighet för fortsatt Kurdvaro. (En gul elefant bevisar inte att alla elefanter är gula.)
Det lyckade helkurdiska äktenskapet bevisar sig fullständigt.
Med 'misslyckat' menar jag att barnen – och ofta den Kurdiska/Kurdiske föräldern – i förlängningen – förlorar sin Kurdiska identitet och upphör därmed att existera som Kurder, alltså utplånas – i enlighet med assimileringsbrottens slutmål.
Med 'lyckat' menar jag omvänt att den Kurdiska identiteten – Kurdvaron – närs och fortsätter att existera.
Slutligen:
Ett bra blandäktenskap är bättre/mindre dåligt än ett misslyckat helkurdiskt, även om det lyckade helkurdiska är bäst, – ur ett Kurdiskt perspektiv.
Ömsesidig kärlek är trevligt.
torsdag 1 november 2007
Att klappa hunden medhårs
Det skramlar riktigt högt i den nordvästra tunnan just nu. Den har tagit sig ända till söder och är "fast beslutna att utplåna terrorister", DVS. utplåna en av de få skötsamma Kurdiska kulturföreningarna som idag existerar: – PKK. Det faktum att de inte lyckats i Bakur de senaste 30 åren ger små utsikter för framgång i Bashur, – av många anledningar. Det vet dijmin och det vet Vi. Hur fast beslutna de är framgår av följande:
Skulle Kurdistan ge dijmin ett erbjudande om att antingen upplösa PKK för evigt eller stänga alla Kurdiska bibliotek runtom i världen för evigt, så skulle valet vara lätt för dijmin – reflexmässigt lätt. Även det vet dijmin, likaså Vi!
Skulle Kurdistan ge dijmin ett erbjudande om att antingen upplösa PKK för evigt eller stänga alla Kurdiska bibliotek runtom i världen för evigt, så skulle valet vara lätt för dijmin – reflexmässigt lätt. Även det vet dijmin, likaså Vi!
fredag 26 oktober 2007
Ryssland minns Sovjet
Den ryska Duman har gått ut med en varning till turkiet om att inte kränka Kurdistans Iraks gränser. Anledningen bottnar i vanlig rysk schackmentalitet: ett turkiskt krig som utökas från att omfatta Kurder i Bakur (Norra Kurdistan) till att även inbegripa Kurder i Bashur (Södra kurdistan) kan på sikt ena hela det Kurdiska folket i mellanöstern och leda till en nystart för den Kurdiska kampen för ett fritt Kurdistan. En större destabilisering av området skulle tvinga upp den Kurdiska frågan på den internationella arenan och där är både turken, araben och iraniern chanslösa, rent juridiskt och moraliskt. Bevisligen har varken Irak, Syrien, Iran eller Turkiet varit några lyckade statsbyggarexperiment. Det är dags att ta verktygen ur händerna på dem. De vet inte hur man bygger, bara hur man river.
torsdag 25 oktober 2007
"Vi tappar tålamodet!"
Denna rubrik är bland de vanligaste i turkisk media, i turkiska politiska tal och i vanliga turkars samtal sinsemellan. All uppdämd frustration turken lyckas samla på sig utmynnar i dessa enkla ord och syftar alltid på Kurdens existens. Man är trött på att Kurder finns och detta görs då till orsak till frustrationen, därefter reses krav på att eliminera orsaken: dvs. Kurden. Det är ett irrationellt cirkelargument som kräver skumma ögon och lomhördhet för att inte avfärdas som vansinne. Turken anser det vara orättvist och brottsligt att vara Kurd. Vår existens är olaglig enligt turkisk sed, och seder ska upprätthållas; axiom - slutsats. Detta synsätt har hon sedan försökt odla runtom i världen och lyckas förvånansvärt bra, särskilt i svensk media. Media är egentligen inte korrupt, den är snarare fantasilös och lat, ofta passivt avundsam.
Vi Kurder, vi tappade tålamodet när turken ockuperade halva Kurdistan och kidnappade 20 miljoner Kurder. Det skulle med andra ord mycket till för att Kurdistan skulle producera en så förstående och återhållsam kulturförening som PKK. Här kommer det märkliga: omvärlden har förståelse för turken; hennes stora gester, de stora orden, den pulserande frustrationen är synlig, den omaskerade ilskan och den ogenerade upprördhetens psykologiska effekter berör. Detta skådespel lurar den mest kritiske iakttagaren. Den som inte lyckas bli lurad av den turkiska teatern i kriget mot Kurdisk existens, drar sig ofta undan för att slippa hamna i klorna på denna karaktär. Hon är svår att ha att göra med, det är sant. Men vad hon känner och upplever är inte bevis på något annat än att hon till sin natur är intolerant, dvs. omöjlig att leva med. Kurder vill inte leva med turken av tusen orsaker. Vi måste inte redovisa dem. Den omvärld som tycker att Kurder ska tvingas leva med turken kan gärna få byta plats med oss.
– Någon?
Vi Kurder, vi tappade tålamodet när turken ockuperade halva Kurdistan och kidnappade 20 miljoner Kurder. Det skulle med andra ord mycket till för att Kurdistan skulle producera en så förstående och återhållsam kulturförening som PKK. Här kommer det märkliga: omvärlden har förståelse för turken; hennes stora gester, de stora orden, den pulserande frustrationen är synlig, den omaskerade ilskan och den ogenerade upprördhetens psykologiska effekter berör. Detta skådespel lurar den mest kritiske iakttagaren. Den som inte lyckas bli lurad av den turkiska teatern i kriget mot Kurdisk existens, drar sig ofta undan för att slippa hamna i klorna på denna karaktär. Hon är svår att ha att göra med, det är sant. Men vad hon känner och upplever är inte bevis på något annat än att hon till sin natur är intolerant, dvs. omöjlig att leva med. Kurder vill inte leva med turken av tusen orsaker. Vi måste inte redovisa dem. Den omvärld som tycker att Kurder ska tvingas leva med turken kan gärna få byta plats med oss.
– Någon?
onsdag 24 oktober 2007
Outnyttjade VIP-Kort
Att som grupp och nation terrorstämplas är att få ett VIP-Kort. Man kan begära precis vad man vill och diktera villkoren. Det är ett av privilegierna man åtnjuter som terrorstämplad. PKK – terrorstämplad Kurdisk kulturförening – utnyttjar inte sin fördelaktiga position till fullo. Som terrorstämplad förening bör de åtminstone begära det som alla andra folkslag tar för givet: ett fritt oberoende demokratiskt hemland – ett fritt Kurdistan. Istället ägnar sig PKK åt meningslösa kompromisser och "återhållsamhet" gentemot en cynisk fiende som är fast besluten att utrota alla Kurder. Men man börjar med PKK, det kan världen svälja. Därefter kommer PKK-definitionen utökas ytterligare och långsamt inkludera alltfler Kurder. Kurden kommer – om denna strategi lyckas – att bli ett legitimt mål, inte enbart för Kurdens ärkefiender – det har vi varit sen urminnes tider – utan även för resten världen då de sluter upp bakom denna lättsålda idé. Vi får se.
"Meder", "Medisk", "Medien", "Midianites", "Medes", "Medya", "Media"
Jag får ofta frågor rörande relationen Kurder och Meder. Nedan har jag gjort en kort sammanställning – ur ett Kurdiskt perspektiv:
"Inga Mediska texter är kända och därför måste vi förlita oss på en fiende- och ockupationsmakts uppgifter." (All litteratur kring Meder är spekulationer som bygger på rena förfalskningar och misskrediteringar framförda av främst dijmin)
"Till en början behandlades Mederna som andra folk, som får betala tribut, men i övrigt behålla sitt oberoende." (En sorts "dhimmistatus" som från dijmins sida enbart är en mjuk inledning på allt mindre frihet som har total utplåning som mål)
"Från mitten av 700-talet börjar emellertid en intensivare politik gentemot Mederna – och endast mot dem!" (här utesluts vanlig träta folk emellan, Mederna var de enda i området som utsattes för denna intensiva assimileringspolitik av dijmin.)
"Om detta var ett resultat av att Mederna var ovanligt styvnackade eller om det berodde på att deras territorium var ovanligt intressant är svårt att säga." (Om Mederna var utsatta för rasism så var "suget" efter Medens territorium endast en förevändning för att utplåna "rasen" Meder)
"En omfattande tvångsförflyttning av befolkningen inleddes också, för att försvaga motståndet..." (Demografisk manipulation, standarsdförfarande av dijmin)
"Det finns inte ett enda konstföremål av säkert Mediskt ursprung och därför kan vi inte heller säga något om den Mediska konsten." (dvs. dijmin pratar om saker han inte har belägg för, även då han behandlar så "allmänna" kulturyttringar som konst)
"Sålänge det inte finns vetenskapligt dokumenterade bevis för den Mediska konsten måste den betraktas som okänd och inte utsättas för oseriösa och grundlösa spekulationer." (dijmin spekulerar alltid till Medens nackdel.)
Källa: Kurdistan
Rabbi Naftali Silberberg ger följande information:
"The word Midian shares the same root as the Hebrew word "madon," which means quarrels. This name is very apropos for a nation who picked a fight with the Jews who had absolutely no designs of ever harming them or conquering their land."
"Inga Mediska texter är kända och därför måste vi förlita oss på en fiende- och ockupationsmakts uppgifter." (All litteratur kring Meder är spekulationer som bygger på rena förfalskningar och misskrediteringar framförda av främst dijmin)
"Till en början behandlades Mederna som andra folk, som får betala tribut, men i övrigt behålla sitt oberoende." (En sorts "dhimmistatus" som från dijmins sida enbart är en mjuk inledning på allt mindre frihet som har total utplåning som mål)
"Från mitten av 700-talet börjar emellertid en intensivare politik gentemot Mederna – och endast mot dem!" (här utesluts vanlig träta folk emellan, Mederna var de enda i området som utsattes för denna intensiva assimileringspolitik av dijmin.)
"Om detta var ett resultat av att Mederna var ovanligt styvnackade eller om det berodde på att deras territorium var ovanligt intressant är svårt att säga." (Om Mederna var utsatta för rasism så var "suget" efter Medens territorium endast en förevändning för att utplåna "rasen" Meder)
"En omfattande tvångsförflyttning av befolkningen inleddes också, för att försvaga motståndet..." (Demografisk manipulation, standarsdförfarande av dijmin)
"Det finns inte ett enda konstföremål av säkert Mediskt ursprung och därför kan vi inte heller säga något om den Mediska konsten." (dvs. dijmin pratar om saker han inte har belägg för, även då han behandlar så "allmänna" kulturyttringar som konst)
"Sålänge det inte finns vetenskapligt dokumenterade bevis för den Mediska konsten måste den betraktas som okänd och inte utsättas för oseriösa och grundlösa spekulationer." (dijmin spekulerar alltid till Medens nackdel.)
Källa: Kurdistan
Rabbi Naftali Silberberg ger följande information:
"The word Midian shares the same root as the Hebrew word "madon," which means quarrels. This name is very apropos for a nation who picked a fight with the Jews who had absolutely no designs of ever harming them or conquering their land."
44 999 966 Kurder återstår
Turkiets mål att utrota 45 miljoner Kurder har officiellt (åter-) inletts efter ett beslut i det turkiska parlamentet. Enligt obekräftade uppgifter har den turkiska militären mjukstartat med 34 mördade Kurder. 44 999 966 Kurder återstår. Enligt den turkiska statsdoktrinen och den allmänna turkiska uppfattningen är det ett brott att vara Kurd – oavsett var i världen Kurden befinner sig. En av anledningarna till att turkiet inte upprättar regelrätta effektiva dödsläger för att uppnå sitt mål, sägs vara att det skulle kunna skada turkiets redan luggslitna anseende inför "det internationella samfundet" (Sverige undantaget genom Carl Bildts försorg). Därför har man valt den långsammare vägen, dvs. det nästbästa alternativet, – men målet är detsamma!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)